PICRYL
PICRYLThe World's Largest Public Domain Source
  • homeHome
  • searchSearch
  • photo_albumStories
  • collectionsCollections
  • infoAbout
  • star_rateUpgrade
  • account_boxLogin

Ystad. Denna fastighet inhyste bostad, varmbadhus och skeppsmäklare. Inköptes och där byggdes Ystads station.

Nils Bremers gård "Spinnhuset". Etikett från cigarrlåda.Träsnitt från 1870.

Gaylord & Boon, Dealers in Real Estate and Securities, No. 3 Phelps Bank Building, Binghamton, N.Y.

Lindströmska fastigheten, Fredriksdal i Dunkehalla, Jönköping.

[Gertie. Gertie gazing into store with cat and sign "to rent" then holding rental office clerk at gunpoint to get cat out]

"Engvallska fastigheten", riven och ersatt med ny byggnad.

Malmbergska villan som tillhör Lindströmska fastigheten, Dunkehalla, Jönköping.

Ronneby väster ut från fastigheter nr 28 Obs väderkvarnen på Möllebacken längst till v. Skymtar rådhuset 1885.

Ekska gården, med tidningen Kalmars redaktion.

Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvägs AB. Efterföljande fastighet var uppförd som personalbostad för SJ. Tiden är 1890-tal.

Neumanska fastigheten, sedermera d:r Jungmarkers. Revs omkr. 1965.

Nisbethska huset på Ölandsgatan 45 uppfördes 1764. Har varit en skola en gång i tiden, 1936 köpte Kalmar sjömanshem fastigheten.

Fra grenseoppgang i Sør-Varanger, Finnmark, antatt 1897-1899. Gruppe menn samlet ved teltplassen.

Fra grenseoppgang i Sør-Varanger, Finnmark, antatt 1897-1899. Gruppe mennesker med båter samlet ved vannkanten.

Garvaregården Fors, Torsåker, uppfördes av garvaren J. V. Lindfors på 1850-talet. Gården såldes till mågen och handlare Carl Fahlén 1869, som avyttrade fastigheten 1872 till garvaren Anders Axel Wahllöf. 1895 köpte bankföreståndaren och garvaren Herman Norling rörelsen.

Kungsängsgatan norrut från Bredgränd, Dragarbrunn, Uppsala 1901 - 1902

Östra Ågatan mot norr från S:t Olofsgatan, Dragarbrunn, Uppsala 1901 - 1902

Valvgatan från Dombron, Fjärdingen i Uppsala, 1901 - 1902

Kungsgatan mot nordväst från Smedsgränd, Dragarbrunn, Uppsala 1901 - 1902

Kungsgatan mot söder från Smedsgränd, Uppsala 1901 - 1902

Huset t.v. revs innan fastigheten Storgatan 30 bebyggdes 1901-02. T.v. vid främre lyktan var droskstation med foderkrubbor. Där brukade Gull-stubb och Kalle Kusk hålla till. T.h. apoteket före ombyggnad samt bankhuset (Forsska huset) och Jouvins hotell.

Några kvinnor med barn har ställt uppsig för fotografen en tidig vårdag 1902. Platsen är Repslagaregatans norr ände med blickfång söderut. Närmast till vänster skymtar Repslagaregatan 3. Fastigheten uppfördes av byggmästaren J. A. Johansson, även kallad Veranda-Johansson. Arkitekt var förmodligen Janne Lundin.

Fastigheten Storgatan 20 förvärvades 1900 av firma N. Ekman. Otto & Helga Warenbergs hem, Storgatan 20. Tyska tomten. Foto taget 1902 före auktionen. Kameran har stått framför tambur- dörren. Man ser genom "salen" in i förmaket. Drottningtavlan hänger på ytterväggen mot Ekmans gränd. Fönstren är mot Storgatan. Det breda vita broderiet vid gungstolen hör till en stor duk, som täcker taffelpianot, som på sin tid forslades på landsväg till Höryda, Härlunda, Helgas hem. Gardinerna var hemvävda.

Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderiaffär. I gården trycktes Östgöta Correspontenten åren 1839 och 1840. År 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Petter "Bonn på Druvan" Andersson. Denne öppnade hotell och matsalen Druvan i ett nyuppfört hus på Bokhållaregatan, till vänster på bilden. Byggnaderna revs 1931.

Fridslund vid Västra Holmgatan 45 i Jönköping. Som många andra fastigheter på Kålgården fanns där en vacker trädgård. Här växer på våren drivor av bland annat snödroppar och pärlhyasinter. En piedestal med en silverkula på pryder rundeln framför verandan, som har vacker snickarglädje.

Falerum, Gärdserum sn, Småland. En kvinna med tre barn och en man bredvid två kvinnor framför en fastighet med ekonomibyggnad i bakgrunden.

Vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget. Vid tiden för bilden ägdes gården av Anton Östlunds änka, Carolina Östlund, född Regnér.

Ränterigränds västra sida i Jönköping. Den tillhör den långsmala gården vid Östra Storgatan 57, fotograferad från Strandgatan. Fastigheten ägdes av fröken Augusta Laurell. Vid Östra Storgatan syns Westringska gården och längst bort husen vid Kanalgatan.

Västgötagatan nr 31 i Jönköping. Fastigheten till höger ägdes av bokhandlaren A. W. Olsson som drev Jönköpings Missionsbokhandel.

Linköpings brandkår har uppvisning på Östgötabankens fastighet.

Mühlenbruchska huset vid Lilla Torget.

Mühlenbruchska huset vid Lilla Torget.

C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22).Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.

Vedtorget mot söder med Tullportsgatan, fastigheten Ekenäs och till höger Östra gränd i Jönköping. Till höger utanför bild ansluter Kanalgatan och kanalen. Ekenäs, eller Kanalgatan 52, ägdes av specerihandlanden C. F. Johansson.

Kapellgatan mot norr från nr:11 i Jönköping. I fastigheten till höger, som ägdes av gördelmakaren Valfrid Pettersson, höll den socialistiska agitatorn August Palm möten 1882-83. Stenhuset på andra sidan om Brunnsgatan ritades av August Atterström 1905. Husets ägare hette direktör H. Engström.

Södra sidan av Nya torget i Jönköping. Fastigheten till höger ägdes av charkuterist Joseph Bauer. I lägenheten en trappa upp föddes söndagen den 4 juni 1882 konstnären John Bauer. I de två låga gavelhusen låg Hilda Nordhs matvaruaffär. Till vänster i bild syns det så kallade Amerikahuset, byggt 1853, som var Erik Åkerhielms och hans hustrus första bostad i Jönköping.

Gårdsinteriör Östra Ågatan 15, kvarteret Torget, Dragarbrunn, Uppsala 1908

Två små pojkar vid staketet till fastigheten Josefslund vid östra Holmgatan 30 i Jönköping. Grannhuset hette förmodligen Signeborg.

Nya Aspholmen, Sjödal med flera fastigheter i Jönköping utmed Västra Holmgatan, med Aspholmsgatan hitom staketet. I främsta huset finns en liten matvaru- och diversehandel. Såbäddarna i förgrunden hör till fastigheten Marielund.

Klostergatan mot söder från Nygatan i Jönköping. Två män står i en hästdragen arbetsvagn och långt bort skymtar en spårvagn. Till vänster ligger sofiakyrkans park. Arkitekt till fastigheten, som omges av byggnadsställning, var August Atterström.

F. O. Petrés garveri vid Kanalgatan 38-40 i Jönköping. Fastigheten omgavs av kanalen åt väster och söder.

Östra Storgatan åt öster från Borgmästargränd I Jönköping. Murningsarbete pågår i fastighet nr: 5. I husen finns olika affärer, till exempel musikhandel, cigarraffär, klädaffärer och en kaffehandel.

Öster om Borgmästargränd i Jönköping utmed Östra Storgatan där Nya Möbleringsaffären ligger, byggs fastigheten om förmodligen för att rymma affärslokaler. Därefter kommer den fastighet som ägdes av Jönköpings Lithografiska Aktiebolag. Lejonet utanför nästa byggnad skyltar för Apoteket Lejonet.

Västra Holmgatan mot söder från Odengatan i Jönköping. Nydala, till vänster, flyttades till adress Gelbgjutaregatan 15. Till höger syns fastigheten Lorenshill, som ägdes av Jönköpings Expressbyrå.

Bostadshus, släktgrupp framför huset. Fastigheten Mygghyttan, Rynninge. Familjen Hedda och K.V. Beckman (ej släkt med Johannes Natanaekl Bäckman). Personerna på bilden är morföräldrar och släkt till Anna Jansson, Fänninge, Fellingsbro socken.

Epidemisjukhuset från 1909 efter Ludvigsbergsvägen (tidigare Epidemivägen). 1929 tillkom även ett stenhus på samma fastighet. Byggnaderna stod kvar ända in på 1970-talet.

Bostadshus, grupp åtta personer framför huset. Fastigheten Ökna, Ullersäter. Till vänster Emma och Josef Edvall, Örebro. Till höger Nanny och Karl Jansson, Ullersäter, Ester Olsson. På trappan Natanael Olsson, med fru.

Station före branden 1910.Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

Eds station med hotellet i förgrunden.Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

Familjegrupp 13 personer. Erik Halldin.Övre raden från vänster: Valborg Halldin (född 1899), Elvy (när hon flyttade till USA ändrades namnstavningen till Elvi) Halldin (född 1898), Marta Halldin (född 1894), Axel Halldin (född 1887), Anna Halldin (född 1893), Elna Halldin (född 1890), Augusta Pettersson, f. 1871 (syster till barnens mor Alma Halldin).Nedre raden från vänster: Emilia Halldin (född 1885), Erik Halldin (född 1857. Arbetade som snickare vid pappersbruket i Almby), Elly Halldin (född 1903), Alma Halldin, född Persdotter (född 1864), Ellin Halldin (född 1907), Matilda Persson, född Lindström, f. 1836 (mor till Alma Halldin och Augusta Pettersson).Detta foto togs år 1913, innan Erik och Alma Halldins döttrar, Anna och Elna (två och tre från höger i övre raden) utvandrade till Aurora, Illinois, USA. Något år efter utvandrade även dottern Elvy (Elvi), två från vänster i övre raden. Flickan stående längst till vänster är Valborg Halldin. Kvinnan längst ned till höger i främre raden är Matilda Persson, född Lindström, mormor till Erik och Alma Halldins barn. Matilda är född 1836 i Arboga landsförsamling. Familjerna i USA och Sverige har alltid hållit kontakten.Fastigheten som familjen bodde i hette Almsätra och låg på Hagvägen 8, Almby. Fastigheten såldes i slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet. På tomten ligger nu (år 2016) tre villor.

Jönköpings Rådhusrätt. Sista sammanträdet i gamla rådhuset år 1914.

Vindseldsvådan på Bremerlyckan den 1 mars 1914.

Kontorsrum på Jönköpings drätselkontor i Gamla rådhuset år 1914.

Vindseldsvådan på Bremerlyckan den 1 mars 1914.

Furhoffs hus. Lasarettsläkaren Ludvig Åman lät 1877 uppföra denna byggnad i nyrenässans. Arkitekten är okänd. Så småningom kom fastigheten i fabrikör E. F. Furhoffs ägo. Han grundade 1899 sin firma med inriktning på vattenledningsanläggningar. I hörnet med Platensgatan lät han 1915 inreda en butik efter Axel Brunskogs ritningar.

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916.Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september.(För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).

AB A.P. Hallkvist, fyra vånings skofabriksbyggnad i rött tegel.Aktiebolaget A.P. Hallqvists kontor och lager fastighet, Klostergatan 3, uppfört 1915.

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916.Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september.(För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916.Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september.(För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916.Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september.(För mer info om företaget se även årsboken BoB 1965).

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916.Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september.(För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).

Ed station och hotell. Kontinentaltåget kommer .Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

UMFA54429:2192

Eds station , järnvägshotellet i för grunden.Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

UMFA54429:2216

Norra Tullportsgatan i Östhammar, Uppland juli 1920

Apoteket , Skaraborgsbanken, Jungmarkerska fastigheten, snickare Hultings hus.

Dagsverksgården till Åsmundshyttan nummer 9 "Erik-Anders". Den är belägen 200 meter väster om fastigheten och är numera sommarbostad. Den är byggd omkring 1890. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 4:8.

Eva Brundin på gården till Södra Centralgatan 26. Ägaren av fastigheten var en herr Lysén som hade en sågfabrik. I mitten av rondellen stod en hängalm. Här fanns tydligen också höns.

Orig. text: A/B Axel Karlson & Co. Axel Karlson drev egen verksamhet från 1877 och flyttade till denna fastighet 1887. Sönerna tog över verksamheten efter hans död 1915. 1922 fick butiken detta utseende. Byggnaden uppfördes på 1780-talet av kömpannen Johan Hessling, som flyttade in i gården 1785. 1899 förändrades byggnadens fasad kraftigt efter ritningar av linköpingsarkitekten Johan Lagerström. I bottenvåningen togs skyltfönstren upp och taket fick dekorativa tillskott i tidens smak.

Taklagsfest i samband med uppförandet av den så kallade Risbrinksgården i stadsdelen Hejdegården, Linköping. Den pampiga fastigheten uppfördes 1923-24 som bostad åt direktör Axel Filip Janzon, som vid tiden drev Risbrinkens handelsträdgård. Rimligtvis är det han och hustrun Fanny Teresia vi ser fönsteröppningen.

Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

Skurusund, Boo socken, Uppland 1923. På höjden ligger Villa Höjden uppförd 1876 och till höger Högalid

Åsmundshyttan nummer 9, stora gården "Erik-Anders". Gården blev byggd 1848 men fick detta utseende på 1890-talet med reveterade väggar, brotak och nya glasade förstugudörrar. Dom dörrar som togs bort flyttades över till det gamla bostadshuset på fastigheten

Nat. Assn. Real Estate Bd., 624

Schaktning för stödmur vid enskild fastighet

De rivna husen (1926) Sparbankens fastighet.

Vy mot Frimurarehotellet i Linköping 1926. Byggnaden uppfördes under åren 1910-12 på initiativ av stadens frimurarloger. Förutom utrymme för logernas verksamheter önskade man att fastigheten skulle inrymma restaurang och hotell. För ritningarna stod Theodor Whålin (1864-1948).

Linköpings före detta rådhus efter en genomgripande renovering som blivit klar under fotoåret 1927. Byggnaden var tänkt att ersätta det rådhus som blivit lågornas rov i den stora stadsbranden år 1700. En tilltänkt tomt utsågs men av ekonomiska skäl kom ingen byggnation igång. Istället kom landkamreraren Johan Olof Hertzman att förvärva tomten och lät uppföra stadens första nyantika byggnad som sin bostad. Fastigheten stod färdig 1799. Men redan 1803 ändrade sig borgarna som köpte ut Hertzman och byggnaden kunde tas i bruk som rådhus. Över tiden har fastigheten inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel.

Sven Larsson i Finnhyttan, 1928. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.

Dokumentation av Onkel Adamsgården i Linköping 1929. År 1867 flyttade militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, Onkel Adam kallad, och dennes maka Hedda Brydolf in i gården. Heddas syster Adriana bodde redan i huset. Det var de båda systrarna som ägde fastigheten. Carl Anton avled 1889. Hedda bodde kvar till sin bortgång 1914. År 1920 sålde parets dotter fastigheten till Linköpings stad med villkoret att gården skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Från 1927 fungerar husets övervåning som museum efter de villkor om ställts.

DALSLANDS JÄRNVÄGS 50 ÅRS JUBILEUM I ED. Lördagen den. 20 juli 1929 Stationen anlades 1879.Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg

Interiör från förmaket i Onkel Adamsgården 1929. Två år tidigare hade lägenheten i bostadshusets övervåning öppnats som museum till minne av militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, alias Onkel Adam. Denne hade kommit i besittning av fastigheten genom sin hustru Hedda Brynolf. Från år 1867 var den makarnas bostad och förblev så till deras respektive bortgång 1889 och 1914. År 1920 sålde parets dotter Olga gården till Linköpings stad med villkoret att den skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Därigenom kunde idéen om ett museum över stadens litterära storhet att realiseras.

Interiör från salen i Onkel Adamsgården 1929. Två år tidigare hade lägenheten i bostadshusets övervåning öppnats som museum till minne av militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, alias Onkel Adam. Denne hade kommit i besittning av fastigheten genom sin hustru Hedda Brynolf. Från år 1867 var den makarnas bostad och förblev så till deras respektive bortgång 1889 och 1914. Paret kan ses i bilden på det montage som placerats på staffli. År 1920 sålde parets dotter Olga gården till Linköpings stad med villkoret att den skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Därigenom kunde idéen om ett museum över stadens litterära storhet att realiseras.

Interiör från förmaket i Onkel Adamsgården 1929. Två år tidigare hade lägenheten i bostadshusets övervåning öppnats som museum till minne av militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, alias Onkel Adam. Denne hade kommit i besittning av fastigheten genom sin hustru Hedda Brynolf. Från år 1867 var den makarnas bostad och förblev så till deras respektive bortgång 1889 och 1914. År 1920 sålde parets dotter Olga gården till Linköpings stad med villkoret att den skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Därigenom kunde idéen om ett museum över stadens litterära storhet att realiseras.

Onkel Adamsgården i Linköping efter dokumentation från 1929. År 1867 flyttade militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, Onkel Adam kallad, och dennes maka Hedda Brydolf in i gården. Heddas syster Adriana bodde redan i huset. Det var de båda systrarna som ägde fastigheten. Carl Anton avled 1889. Hedda bodde kvar till sin bortgång 1914. År 1920 sålde parets dotter fastigheten till Linköpings stad med villkoret att gården skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Från 1927 fungerar husets övervåning som museum efter de villkor om ställts.

Interiör från salen i Onkel Adamsgården 1929. Två år tidigare hade lägenheten i bostadshusets övervåning öppnats som museum till minne av militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, alias Onkel Adam. Denne hade kommit i besittning av fastigheten genom sin hustru Hedda Brynolf. Från år 1867 var den makarnas bostad och förblev så till deras respektive bortgång 1889 och 1914. År 1920 sålde parets dotter Olga gården till Linköpings stad med villkoret att den skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Därigenom kunde idéen om ett museum över stadens litterära storhet att realiseras.

"Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8, 1930-talet. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.

Den äldsta hamnstationen. Göteborg Västra har expeditionslokalerna inrymda i en staden tillhörig byggnad mitt för Järntorget. Fiskhamnens expeditionslokaler äro belägna inom Fiskhamnsområdet i samma fastighet som stadens fiskhamnsförvaltning

Kv. Glasmästaren, Trädgårdsgatan 25. Rehmarks fastighet.

Den äldsta hamnstationen. Göteborg Västra har expeditionslokalerna inrymda i en staden tillhörig byggnad mitt för Järntorget. Fiskhamnens expeditionslokaler äro belägna inom Fiskhamnsområdet i samma fastighet som stadens fiskhamnsförvaltning

Vy mot den nyuppförda Konsumbutiken i Hjulsbro. Fastigheten uppfördes 1932 av byggmästare Gustav Salomonsson, med fyra lägenheter på övervåningen och två på bottenplan. Det var tänkt att bli en privat butik i affärslokalerna, men när ingen nappade så sålde byggmästaren till tulltjänsteman Arvid Tilly som hyrde ut till Konsumtionsföreningen Linköping med omnejd. Butiken ombyggdes 1944 och blev större. Butiken upphörde 1976.

Norra Långgatan 56 i kvarter Mältaren 2.

Kv. S:t Olof, S:t Olofsgatan 18, Skaraborgaren. Tidningen Skaraborgaren kom ut med sitt sista nummer 15/11 1960. Olycksfallsförsäkringen övertog fastigheten 1/10 1962.

Kakelugn på Norra Långgatan 56 i kvarter Mältaren 2.

"Osunda bostäder". Lägenhetsinteriör från fastigheten St. Eriksgatan 33. (Bild i Vår Bostad nr 2, 1932).

Vy mot Sankt Larsgatan 22 i Linköping. Byggnadens mittparti är det förts uppförda, troligtvis under 1880-talet. Senare, 1898 och 1917-19, tillbyggdes huset och erhöll det utseende som fotografiet visar. I fastighetens bottenplan drev vid tiden för bilden August Neumann färg- och kemikalieaffär.

Den brandskadade fastigheten i hörnet av Fredsgatan och Storgatan. Fabrikör Johan Behrn